1. Välj närproducerat
Det är en vanlig uppfattning att transporten av mat från odling till industri och sedan vidare till butik ger den största klimatbelastningen i livsmedelskedjan. Så är inte fallet. Klimatutsläppen från transporter av animaliska livsmedel dvs kött och mejeriprodukter är ganska begränsade i jämförelse med utsläppen från själva djurhållningen. Däremot utgör ofta transporterna av vegetabilier dvs grönsaker, frukt, potatis och spannmål en avsevärt större del av klimatpåverkan för dessa produkter. Detta beror på att odling av vegetabilier är mindre klimatbelastande än animaliska livsmedel. Därför utgör transportera en relativt större del av utsläppen för vegetabilier.
Klimatbelastningen per transporterad kilo vara är ungefär lika stor oberoende av livsmedelskategori. Att köpa frukt och grönsaker som fraktats flera hundra mil på lastbil från mellan- eller Sydeuropa leder ofta till en fördubblad klimatbelastning för dessa produkter. När det däremot gäller transport av kött och ost blir den relativa ökningen av utsläppen ganska små även vid långväga transporter. Det beror på att utsläppen från själva djurhållningen är mångdubbelt större.
Innebär det att vi kan strunta i transporterna för animaliska livsmedel? Med utgångspunkt från gjorda livscykelanalyser finns det idag ingenting som tyder på att animaliska livsmedel som produceras i andra länder har en lägre klimatpåverkan än svensk uppfödning, snarare tvärtom. Vi vet att en stor del av nötköttsimporten har en avsevärt högre klimatpåverkan än den svenska. Därför minskar vi klimatpåverkan även från kött om vi väljer närproducerat även om det relativt sett blir betydligt mindre än för grönsaker. Det är ganska enkelt, ju kortare transportavstånd desto lägre klimatbelastning, detta gäller i princip alla livsmedel.
2. Ät mer vegetabilier
Alla livscykelanalyser visar att vegetabilier i allmänhet leder till lägre klimatgasutsläpp än animaliska livsmedel räknat per kilo produkt. Det går emellertid inte att byta ut 1 kg kött mot 1 kg gurka. Näringsinnehållet i dessa produkter ser helt olika ut. Ur hälsosynpunkt har emellertid livsmedelsverket under en lång följd av år propagerat för en större andel grönsaker och frukt i vår kost. Därför är det både från hälso- och klimatsynpunkt rimligt att öka andelen vegetabilier i kosten. Det är klokt att äta enligt den vedertagna tallriksmodellen. Den innebär att maten till tre fjärdedelar kommer från växtriket och en fjärdedel från djurriket.
3. Välj efter säsong
Att äta säsongsvarierat innebär att vi ska äta mer svenska/närproducerade grönsaker, frukter och bär under den säsong de är tillgängliga och äta mindre av dessa typer av produkter då de närproducerade/svenska inte är tillgängliga. Orsaken till detta är att när vi efterfrågar dessa produkter utanför dess egentliga säsong ökar klimatbelastningen avsevärt. Klimatpåverkan ökar då antigen i form av längre transporter (produkterna odlas då i andra länder, inte sällan på andra sidan jorden) eller odling i energikrävande växthus för att förlänga säsongen.
I butikerna har vi vant oss vid att alla produkter finns tillgängliga i stort sett året runt. Eftersom vi inte är självförsörjande på grönsaker och frukt skulle en konsekvent övergång till ett säsongsätande leda till att hyllorna i frukt och grönt avdelningen skulle gapa tomma under vinterhalvåret. Ett första steg kan vara att välja äta mindre av grönsaker som t.ex. sparris och sockerärtor som har flugits hit från andra sidan jorden. Man kan också äta mer svenska äpplen under perioden september till februari och välja att äta mindre av importerade äpplen från andra sidan jorden. Ett äpple från Nya Zeeland är 7 gånger mer och ett franskt äpple ca 3,5 gånger mer klimatbelastande än ett svenskt äpple.
Vill du veta mer om när de oika grönsakerna är i säsong? Titta i säsongskalendern!
4. Gör kloka köttval
När det gäller kött så är klimatbelastningen högst för nötkött, därefter griskött och bäst är kyckling. Vi äter idag 26 kg nötkött per person och år vilket är betydligt mer än vi gjorde för 15 år sedan. Ökningen beror främst på lägre konsumentpriser efter EU inträdet. Även kycklingkonsumtionen har ökat de senaste åren till 18 kg per person. Grisköttskonsumtion har varit oförändrad och uppgår idag till ca 36 kg per person. Hela ökningen av nötköttskonsumtionen i Sverige består av importerat kött från EU eller Latinamerika. Nötkött ifrån Irland och Latinamerika har i genomsnitt betydligt högre klimatgasutsäpp än svensk nötkreatursuppfödning, detta beror dels på långa uppfödningstider , dels på att svensk nötkreatursuppfödning i stor utsträckning bygger på mjölkproducerade djur vilket ur klimatsynpunkt ger en betydligt lägre belastning. Genom att både minska nötköttskonsumtionen något och konsekvent välja svenskt nötkött uppnår man en dubbel utsläppsreduktion, dessutom bibehåller man det öppna odlingslandskapet och den biologiska mångfalden i Sverige.
5. Ät mindre av värstingarna
Det finns ett antal livsmedel som är mycket klimatbelastande i förhållande till andra produkter i samma kategori.
- Flygtransporterade produkter. Det är 200 gånger mer klimatbelastande att flyga hit produkter än att frakta med båt. Exempel på produkter som flugits hit är vissa exotiska frukter, sparris, sockerärtor etc
- Grönsaker som är odlade i växthus som värms med olja eller gas. Holländska grönsaker kommer från växthus som värms med fossila bränslen. En mindre del av de svenska grönsakerna värms idag med fossila bränslen. Den kommande klimatmärkningen ger möjlighet att skilja ut de som har producerats med förnybara bränslen.
- Nötkött som kommer från djurhållning med långa uppfödningstider. Se ovan
- Trålade havskräftor. Den absoluta merparten av alla havskräftor som säljs kommer från trålning. Detta leder till en hög dieselanvänding och därmed till en mycket hög klimatbelastning.
6. Frakta hem effektivt
Det största direkta utsläppet av klimatgaser från konsumenten kommer från biltransporten från butik till hemmet. Att handla på vägen, till eller från något annat, samt handla mer vid varje köptillfälle är att föredra. Bäst är naturligtvis att ta cykeln och att inte ta bilen alls. Samordnad hemtransport av varor via internethandel kan vara en idé att återuppta efter den mindre lyckade satsningen på 90-talet.
7. Smart tillagning och förvaring
Man kan lagra och tillaga mat på många olika sätt. Det är energibesparande att använda vattenkokare istället för kastrull på spisen och det är också betydligt mer effektivt att använda mikrovågsugnen istället för spis och ugn. Det är också viktigt att använda lock på kastrullerna, man kan spara upp till 70 procent av energiförbrukning n om man använder lock. Det är också energibesparande att använda tryckkokare som dessutom gör långkoket betydligt snabbare. Det är också smart att frosta av frysskåpet eller frysboxen med jämna mellanrum.
8. Släng inte mat i onödan
Svinn i hushållen, det vill säga matrester som åker i soppåsen eller i komposten i hemmet, uppgår till mer är 10 % av den totala mängd mat vi köper. Det innebär att mer mat än vad som behövs måste produceras. Den ökade produktionen av maten som inte äts upp utgör då en helt onödig miljöbelastning, och dessutom tas odlingsmark i anspråk, mark som skulle kunna användas till exempelvis energigrödor. Energi- och klimatmässigt skulle ett minskat svinn i sparade livsmedelsprodukter i hushållen resultera i betydligt lägre energianvändning och klimatpåverkan tidigare i kedjan och totalt sett en stor energibesparing och utebliven klimatpåverkan. Besparingen är störst för animaliska produkter, som kött och ost eftersom de ger upphov till mer växthusgaser i produktionen, än vad vegetabiliska produkter gör.
9. Källsortera avfall
Det är också viktigt att källsortera avfallet eftersom skal och matrester innerhåller energi som kan återvinnas. Den organiska delen av hushållsavfallet används på många håll för produktion av biogas som är lämplig att använda som bränsle i fordon. En sådan användning av avfallet är mycket positiv ur klimatsynpunkt eftersom man då ersätter fossila drivmedel som bensin och diesel med biogas som är ett förnybart bränsle.