Alla led i livsmedelskedjan; odling av spannmål, ris och grönsaker, uppfödning av djur, transport och förädling av livsmedelsråvaror samt transport till butik bidrar till växthuseffekten. Minst 20 % av
Sveriges totala bidrag till växt-huseffekten kommer från den svenska matproduktionen. |
 |
.
Detta är emellertid inte hela sanningen om matens klimatpåverkan. Vi importerar nämligen betydande mängder mat och dessa siffror inkluderas inte i det svenska bidraget till växthuseffekten. Beräkningen av ett lands bidrag till växthuseffekten utgår nämligen ifrån produktionen inte konsumtionen. Idag importerar vi nästan hälften av det nötkött vi äter, 30 procent av kyckling- och grisköttet kommer också från andra länder. Det leder till betydande dolda klimatutsläpp i Sverige som andra länder belastas för. Som land tar vi alltså inte fullt ut ansvar för vår matkonsumtion. Detta är dubbelt missvisande eftersom en mycket stor del av produktionen av det importerade nötköttet leder till betydligt högre utsläpp av klimatgaser än produktionen av det svenska nötköttet.
Hur kan man beräkna och jämföra växthuseffekter?
För att ge en rättmätig bild av en produkts påverkan på klimatet måste hela dess livscykel från ”vaggan till graven” beaktas. Med hjälp av verktyget livscykelanalys (LCA) beräknas en produkts sammanlagda miljöpåverkan och man har möjligheter att identifiera var de mest miljöpåverkande stegen i livscykeln finns. Merparten av de uppgifter och de råd som presenteras på hemsidan baseras på fakta från livscykelanalyser.
Vilka led i kedjan påverkar mest och vilka förbättringsmöjligheter finns?
Jordbruket
Det största enskilda bidraget till växthuseffekten för livsmedelsprodukter kommer från råvaruproduktionen i jordbruket. I genomsnitt står jordbruket för ca 80% av klimatbelastningen i livsmedelskedjan. Det är utsläpp av metan från djurhållningen, utsläpp av lustgas från produktion av handelsgödsel och från mark samt användning av stallgödsel som ger upphov till största delen av bidraget. Utsläpp av koldioxid från produktion av handelsgödsel och från dieselanvändning på gården bidrar med resterande andel. Att använda mineralgödsel producerad med lustgasrening skulle minska jordbrukets klimatbidrag.
Livsmedelsindustrin
Energianvändning och svinn är två viktiga parametrar för livsmedelsindustrin. En energieffektivare produktion samt användning av biobränslen för processer och uppvärmning är att sträva efter. Svinnet bör också hållas så litet som möjligt. Förpackningar bör väljas av förnyelsebara och återvinningsbara material men utan att försämra livsmedlets hållbarhet samt designas så att allt livsmedel helt kan tömmas ur förpackningen (minskar svinnet hos konsument)
Handel och grossist
Energianvändningen är viktig även för handeln. Att effektivisera kyl- och frysdiskar samt välja bioenergi och grön el som energikälla ger klimatförbättringar. Utbudet av varor i butikerna påverkar konsumentens val och således även konsumentens koldioxidpåverkan. För frukt och grönsaker ska utbudet vara mer säsongsbetonat med närodlade varor. Alla transporter som sker från odling till industri och vidare ut till butik bör optimeras, och flygtransporter undvikas. Särskilt viktigt är att sträva efter effektiv logistik och framförallt hög lastgrad av transporterna. Även svinnet i butik bör minimeras.
Transporter
Mat måste transporteras, men på vilket sätt och hur långt? Koldioxidbidraget från transporterna är inte bara beroende av avståndet utan av vilket transportsätt som använts. Flygtransporter ger upphov till störst koldioxidbidrag, helt i en klass för sig jämfört med andra transportmedel; en transport med flyg ger i storleksordningen 200 gånger mer koldioxid än samma transport med båt. Lastbilstransporter är beroende dels av storleken på lastbil men också på lastgraden dvs om lastbilen är full, halvfull eller nästan tom. Större lastbilar ger ett lägre bidrag per transporterat ton jämfört med mindre lastbilar, detta oberoende av lastgrad. En mindre lastbil med låg lastgrad ger högt koldioxidbidrag per ton produkt och det kan vara just den typen av transport som används vid regionala distributionstransporter.
För att få lite proportion på betydelsen av avstånd och transport kan jämförelsen av koldioxidavtryck från svenska, franska och nyzeeländska äpplen tjäna som exempel. Ett kg äpplen i butik i Göteborg gav upphov till 69, 260 respektive 520 gram CO2-ekvivalenter beroende på om de var svenska, franska eller nyzeeländska. Trots en effektiv båttransport gav de nyzeeländska äpplena högst koldioxidbidrag. Inkluderas bidraget från hemtransporten med bil från butik till hemmet skulle siffran för alla äpplena bli högre.
Konsument
Det största direkta klimatpåverkan från konsumenterna kommer från biltransporten från butik till hemmet. Att handla på vägen, till eller från något annat är att föredra. Bäst är naturligtvis att inte ta bilen alls. Samordnad hemtransport av varor via Internet-handel kanske kan vara en bra idé att vidareutveckla. Att minimera svinnet och äta upp det som handlas hem utgör en viktig påverkanspotential för att minska klimatbidraget. Den ojämförligt största möjligheten att påverka ligger i konsumentens val av olika livsmedelsprodukter. Olika matvaror ger olika klimatgasutsläpp. Nötkött påverkar klimatet mer än griskött och grisköttet påverkar i sin tur mer än kyckling och vegetabilier ger oftast lägst bidrag av alla livsmedel. Men eftersom dessa livsmedel sällan är utbytbara mot varandra krävs nya hjälpmedel för att underlätta för konsumenten. Klimatmärkning av livsmedel är ett sådant hjälpmedel som underlättar besluten i butik.