Här ger vi mer information kring de olika måltiderna. Vi börjar med frukosten.
Lunchen och middagen kommer senare.
Det bästa frukostvalet ur ett klimatperspektiv
Det finns idag ganska mycket kunskaper om klimatpåverkan av de produkter och ingredienser som man använder till frukost. Det saknas emellertid data för vitala produkter som te, hårt bröd och ägg. Nedan görs ändå ett försök att vägleda dig som konsument när du ska komponera din frukost.
Förslag på klimatsmart frukost |
 |
Vilket bröd ska jag äta?
Bageribakat vitt bröd, typ långfranska, bidrar med ca 900g CO2-ekvivalenter/kg bröd, räknat hos konsument. Bageribakade småfranska ger ett något högre bidrag/kg produkt. Båda produkterna ger upphov till mellan 40-60 % mer utsläpp om de produceras och säljs som frysvara.
Rågbröd ger upphov till något mindre påverkan/kg än vitt bröd och har dessutom ofta ett högre energiinnehåll, dvs man blir mer mätt av rågbröd. Hembakat vitt bröd ger, enligt den mest tillförlitliga studien som hittats, upphov till mindre påverkan än samma bageribakade bröd gör.
Att rosta bröd är inte så problematiskt ur klimatsynpunkt eftersom den svenska elproduktionen framför allt består av produktionsanläggningar som inte ger några större klodioxidutsläpp (vattenkraft, kärnkraft och vindkraft).
Vilket pålägg?
Det finns studier för de flesta produkter/råvaror som används till pålägg. Skinka ger upphov till ungefär hälften så stora utsläpp som ost. Ost ger relativt höga utsläpp eftersom det går åt ca 10 kg mjölk till 1kg ost. Störst blir bidraget från ett pålägg av nötkött, det ger 3 ggr så stor klimatpåverkan som pålägg från griskött. Kycklingkött är mest klimateffektivt och utsläppen är bara 1/3 av motsvarande för griskött.
Gurka eller tomat på pålägget?
Oftast framställs växthusodlade grönsaker som klimatvärstingar. Den är en sanning med modifikation. Gurka och tomat som odlats i fossileldade (fossilgas eller olja) växthus ger mycket höga utsläpp jämfört med andra grönsaker. Utsläppen från gurkodling ligger något högre än för tomat per kilo räknat. Inom den svenska tomatodlingen har det emellertid skett en tyst revolution de sista två åren. Mer än 70 procent av den svenska tomatodlingen värms idag med förnybar energi. Det innebär att klimatpåverkan är låg och ligger i nivå med spanska frilandsodlade tomater. Gurkodlingen i Sverige har inte kommit lika långt, idag eldas drygt 30 procent av gurkväxthusen med förnybara bränslen. Både gurka och tomater som har förnybar uppvärmning är bra klimatval. Idag är det emellertid svårt som konsument att se vilka tomater och gurkor som kommer från växthus som eldats med förnybara bränslen. Den kommande klimatmärkningen kommer att ge information om detta. I stort sett alla holländska tomater och gurkor odlas i växthus som värms med fossil energi.
Ska jag välja gröt eller fil?
Data på havregryn och mjölk visar på likvärdiga utsläpp per/kg produkt. Per tillagad portion blir utsläppet dock mindre för havregrynsgröten. En portion (1dl =35gr havregryn +1 dl vatten) ger 36 g CO2-ekvivalenter och en portion fil (2dl fil = 200gr) ger 228 g CO2-ekvivalenter. Häller men 1 dl mjölk på gröten blir bidraget/portion fortfarande mer gynnsamt för grötalternativet.
Vilken jos ska jag dricka?
Det bästa josalternativet är äppeljos från koncentrat. Man kan dricka 5 glas äppeljos på 1 glas apelsinjos och bidra med samma utsläppsmängd. När det gäller apelsinjos ger även här koncentratblandad jos lägre utsläpp jämfört med färskpressad jos oavsett om apelsinerna kommer från Spanien, Brasilien eller USA. Mest klimatpåverkande är färskpressad apelsinjos av apelsiner från Spanien. Apelsinjos från koncentrat (Brasilien) ger upphov till ca 2/3 av det bidrag som den färskpressade apelsinjosen ger upphov till. Orsaken till detta är bidraget från transporterna.
Ett glas färskpressad apelsinjos ger 70 procent högre utsläpp än koncentratblandad apelsinjos och mjölk . En kopp kaffe ger endast upphov till små klimatutsläpp. För te saknas siffror men ligger antagligen lika lågt som kaffe.
En frukt till frukost
Jämfört med ett nyzeeländskt äpple ger ett svenskt äpple upphov till 15 % eller annorlunda uttryckt: sju svenska äpplen ger samma CO2-ekvivalentbidrag som ett nyzeeländskt. Ett franskt äpple ger 3,5 gånger högre utsläpp än det svenska.
Spanska apelsiner ger upphov till större klimatpåverkan än apelsiner från Brasilien eller USA. Detta beror på att lastbilstransporten genom Europa släpper ut mer växthusgaser/kg produkt än vad båttransporten över Atlanten gör. Vi har inga data på exotiska frukter som papaya eller mango men om dessa transporteras med flyg skulle de utgöra en helt egen klass, med höga bidrag till växthuseffekten. För både grönsaker och frukt gäller det att äta vad säsongen i Sverige bjuder.
En rågbrödsmacka med skinka gärna med gurka och tomat från växthus värmda med förnybar energi
En portion havregrynsgröt med mjölk med äppelbitar från svenskt äpple
En kopp kaffe och ett glas äppeljos