Vanliga frågor om mat & klimat

Tack för en bra fråga,

Det stämmer att havreprodukter generellt sett har lägre klimatpåverkan än mjölkprodukter, men här måste man hålla ögonen öppna och vara vaksam på vad det är man är ute efter. Om man tittar på näringsinnehållet så är klimatpåverkan lägre för mjölken eftersom den innehåller mer näring. Och dessutom bidrar korna till öppna landskap och biologisk mångfald. Och så ger de oss kött, om man nu äter kött så kan man rikta in sig på kött från mjölkkor.

Jag tycker att det finns en poäng i att vi borde bli bättre på att berätta att man kan använda havregrädde i recepten, inte minst eftersom det finns personer som är laktosintoleranta, men också för att man kanske vill bestämma själv vad som är viktigt när man lagar mat. Jag själv använder mycket mjölkprodukter i matlagningen men har på senare tid fått upp ögonen för havremjölken och tycker att det fungerar bra.

Hälsningar,

Anna R

Hej!

Det här är en övergripande fråga som är mycket viktig. Hur skall man egentligen handla? Jag tänker svara med några enkla tips, och ltie reflektioner från mitt eget liv som konsument. Här är tipsen:

1) Handla klokt - se till att det inte blir svinn. Här kan man t ex tänka på att inte köpa storpack om man har ett litet hem, att verkligen köpa produkter som går åt. Svinnet kan stå för så mycket som var tredje matkasse i svenska hushåll!

2) Transportera hem klokt. Ta inte bilen till affären i onödan, utan passa på när du ändå har vägarna förbi, eller ta cykeln om det går.

3) Köp säsongsanpassat, och svenska produkter när dessa finns i affären. Framför allt på grönsaker och frukt, där transporterna står för en större del av produkternas klimatpåverkan, och på köttet, där betande djur bidrar till biologisk mångfald.

4) Fråga efter klimatcertifierat. Det är ett relativt nytt system, men det växer successivt och ju mer konsumenterna frågar efter det, ju viktigare blir det för butikskedjorna att handla upp sådana produkter.

5) Köttet förtjänar en egen punkt! Min rekommendation är att minska ned på importerat kött, att bara köpa svenskt kött i affären och att fråga efter svenskt kött på restauranger. Kött, och specifikt nötkött, är det livsmedel med i särklass högst klimatpåverkan och det är viktigt att äta mindre kött. Samtidigt vill vi ha öppna landskap och den biologiska mångfalden är också viktig ur ett klimatperspektiv. Jag ser mer och mer kött som en lyxvara, när jag köper kött så blir det svenskt och jag betalar gärna mer för ett kött där jag vet att djuret har haft det bra och gått ute och betat större delen av sitt liv.

Läs gärna mer på sidorna här på matochklimat.se, det finns många roliga recept som du kan titta på och inspireras av!

Lycka till! //Anna R

Hej!

Ursäkta att det dröjt lite med ett svar. Det är en mycket rolig fråga du ställer. Först och främst är det tydligt att alla "biprodukter" från djuret är klimatsmarta val när man skall sätta ihop en måltid. Det här visste man förr i tiden, tänk på lungmos, pölsa, leverpastej, bräss, med flera roliga maträtter som tar tillvara alla delar av djuret. Att använda dessa produkter innebär att djurets klimatpåverkan kan fördelas på fler måltider vilket är bra.

Om man skall se till restprodukten blod, så skall den användas så högt upp i näringskedjan som möjligt för att bäst tillvarata råvarans potential. Blod kan ju också torkas och användas som gödselmedel i form av blodmjöl, men det går åt mer energi för det och klimatbelastningen blir högre än att använda det som råvara till blodpudding.

Jag vet ingen som har tittat närmare på detta, du får gärna höra av dig när du har skrivit klart, vi kanske kan återkomma till ämnet när mer kunskap finns.

Hälsningar,

Anna R 

Hejsan!

Denna fråga är viktig och svår. Det beror på att man måste ta hänsyn till många frågor på en gång. De viktigaste aspekterna för klimatet är uppfödningstiden, dvs hur länge djuren lever, och djurhälsan. Även att djuren är uppfödda på bete och grovfoder, dvs gräs och klöver, är viktigt. Ur ett miljöperspektiv är också den biologiska mångfalden viktig, där skall man välja system där djuren fått gå och beta så mycket som möjligt. Energin är rätt så marginell i dessa system.

Man kan sammanfatta det hela med att du skall välja djur som är uppfödda i Sverige, i betesbaserade uppfödningssystem, där producenterna har en god djurhållning och ger djuren bra grovfoder.

Både Svenskt Sigill och KRAV certifierar, dvs garanterar, att djuren har gått ute på bete och att djurhållningen är god. Det finns också så kallade naturbeteskoncept, där djuren fått gå ute länge. Svenskt Sigill erbjuder en klimatcertifiering för nötkött som reglerar uppfödningstider för nötkreatur men det finns inga producenter som är certifierade enligt denna, ännu. Hoppas att det kommer!

En sista sak är viktig, och det är att se till att alla delar av djuret blir uppätna. Idag äter vi mer av bakdelsköttet. Ett hett tips är att äta delar som kommer från framdelen, t ex högrev eller märgpipa.

Fick du svar på din fråga? Återkom gärna om det är oklart!

Anna Richert

Hejsan! Vad bra, det är väldigt viktigt att nå ut med ett bra pedagogiskt tänk i den här frågan.

Jag tittade runt lite och hittade den här rapporten: Klimatavtryck från hushållens matavfall, från Konsumentföreningen i Stockholm. Där kan man bland annat se följande siffror: Total mängd matavfall per år från svenska hushåll: 900 000 ton per år. Produktionen av detta har orsakat utsläpp av: 1 860 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar de årliga utsläppen av cirka 700 000 svenska medelbilar eller 460 000 oljeeldade villor.

Nu jobbar du ju med ett skolkök, men man kanske grovt kan räkna på samma sätt om man antar att antalet koldioxidekvivalenter per kg matavfall är samma i storkök och hushåll. Det är en förenkling, men ibland kan det vara bra att jobba så för att se de stora dragen. Detta skulle innebära att varje kg matavfall ger upphov till ca två kg koldioxidekvivalenter.

Sedan finns det en rätt så ny rapport från naturvårdsverket om svinn i livsmedelskedjan, med åtgärdsförslag för bland annat skolkök. Den kan du ladda ned här! Denna rapport kan jag också rekommendera för den ger en rätt så bra bild av problemet och vad man kan göra men de är inte så starka på just det du frågar efter - siffror på hur mycket miljöpåverkan det blir av ett kg matavfall.

Din fråga är ju också bredare än bara klimatet, om man kollar på matavfallet och vilka frågor som uppstår så är det också en resursfråga, att få matavfallet i kretslopp. Där finns det mycket att göra!   

Lycka till!

/Anna R

Hej! Tack för din fråga.

Det är ingen lätt fråga du ställer. Den stora skillnaden ligger oftast inte mellan de två produktionsformerna som du nämner, utan mellan olika producenter inom samma produktionsform. Så du får tolka svaret med försiktighet. Jag passade på att fråga min kollega Pernilla Tidåker och vi har följande svar till dig:

När det gäller mineralgödsel så har delar av industrin arbetat aktivt med att minska klimatgasutsläppen, framför allt för kvävegödselmedel som är baserade på kalksalpeter. Se t ex http://www.yara.com/sustainability/climate/index.aspx

Sammanställning av tidigare utförda livscykelanalyser baserade på de gamla siffrorna visade att ekologisk produktion ofta gav ett lägre bidrag till klimateffekten. Vill du kolla bakgrunden så kan du gå till Livsmedelsverkets gedigna sammanställning från 2008 http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2008_livsmedelsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf  , där finns bra sammanställningar av tidigare gjorda LCA-studier på svensk spannmålsproduktion. För såväl ekologiskt som konventionellt har studierna ofta utgått från genomsnittsskördar och genomsnittsgödsling. Det är definitivt inkluderat att avkastningen är lägre i ekologiskt eftersom studierna jämför per kg spannmål.

Med minskad klimatpåverkan från mineralgödselproduktionen minskar utsläppen jämfört med studier från början av 2000-talet med ungefär en tredjedel. Givet denna förändring så ligger ekologisk produktion och konventionell produktion idag troligtvis på ungefär samma nivåer när det gäller klimatpåverkan. Det kan finnas andra skäl att välja ekologiskt, t ex om man vill välja odlingssystem utan bekämpningsmedel, eller främja biologisk mångfald.  

Hälsningar!

Anna R

Hej och tack för din fråga!

Ja, du är rätt ute, odling på mulljordar leder till utsläpp av klimatgaser, framför allt koldioxid. Det finnd inte bra underlag för att säga exakt hur mycket utsläpp det blir, men det är tydligt att utsläppen ökar. Preliminära uppskattningar pekar på att utsläpp av koldioxid vid morotsodling på mulljord kan uppgå till ca 650 g CO2-ekv per kg morot, man räknar annars med att morötter ger upphov till ca 35 g koldioxid per kg morot så du ser att det blir en avsevärd ökning per kg morot om den är odlad på mulljord.

Det är inte så lätt att bara säga att man inte skall äta mulljordsodlade morötter. Experterna är inte eniga om hur man skall hantera den här situationen - mulljordarna är mycket lämpliga för att odla morötter så om man skall odla dem överhuvudtaget så kanske det är just morötter vi skall odla. Mulljordarna läcker koldioxid oavsett vad man gör med dem... Inom klimatcertifieringsprojektet (www.klimatmarkningen.se ) har vi perspektivet att vi försöker hjälpa producenterna att minska sin klimatpåverkan, och det kan bl a ske genom att variera växtföljden, lägga in extensiva grödor där man inte behöver jordbearbeta, och maximera avkastningen på de fält där man odlar.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Anna R

Hej!

Tack för en intressant fråga. Det finns få studier på viltkött, men de flesta djuren som man tänker på är idisslare, och ger upphov till utsläpp av metan från fodersmältningen. Man kan resonera så att de här djuren ingår som en del av vår natur, men det är ju faktiskt så att storleken på stammen delvis är ett resultat av politiska beslut. Klimatpåverkan har hittills inte ingått som parameter när man skall besluta om storleken på t ex älgstammen, det handlar mer om naturvård, skogsskötseln framför allt.

Viltet skaffar, i de flesta fallen, fram sin egen föda, så där ger de mindre klimatpåverkan i och med att ingen eller mycket lite foder behöver odlas till de vilda djuren. Det är väl framför allt ren som kan få tillskottsfoder utöver det som den betar själv.

Sammanfattningsvis så tror jag att man kan säga att vilt är förhållandevis smart ur ett klimatperspektiv, och om det ersätter importerat kött så är det till och med mycket smartare.

Hälsningar!

Anna R

Hej! Den information som du frågar efter är inte så enkel att finna. Om man är ute efter ett beräkningsverktyg för resor och transporter så finns det ett rätt så grovt  verktyg på http://www.ntmcalc.org/index.html . Där kan man räkna på klimatpåverkan av en transportkedja. I projektet som jag jobbar inom på Svenskt Sigill, där vi tar fram en klimatcertifiering för livsmedelskedjan, kommer vi att utveckla regler för transporterna, de kan du läsa mer om på www.klimatmarkningen.se men det är fortfarande inte exakt det du frågar efter.

Maten och miljön är en rapport som kan beställas från LRF. Där presenteras livscykelanalyser av nio olika livsmedel, varav nötkött är ett. Det visar sig att endast fyra procent av energiförbrukningen går åt till transporterna, huvuddelen av klimatbelastningen ligger i primärproduktionen. Effektiva båttransporter är mycket klimatsnåla, och just transporten spelar inte så stor roll för skillnaden i klimatbelastning mellan det svenska och brasilianska köttet. Det handlar mer om produktionsformer och fodermedel.

Jag hoppas att detta hjälper dig lite framåt.

Hälsningar,

Anna R

Hej Pontus!

Jag tycker att det här verkar som ett påstående, inte en fråga! Men eftersom det är så viktigt så väljer jag att svara ändå. Jag kan inte annat än hålla med dig, och om du kollar i några av de andra svaren skall du se att det är just som du föreslår som vi uttrycker oss. Det gäller att minska konsumtionen av kött, och att äta svenskt när man äter kött. Den svenska köttproduktionen ger stora utsläpp av klimatgaser, men i en internatinoell jämförelse faller vi väl ut och betesdriften ger positiva effekter på den biologiska mångfalden samt ett odlingslandskap som vi vill se här i Sverige. Dessutom blir det minskade transporter om man väljer svenskt. Jag tror att vi är överens.

Hälsningar från Anna R!