Vanliga frågor om mat & klimat

Hejsan och tack för frågan!

Jag läste just att det går åt 16 liter mjölk för att göra ett kg parmesanost! Det måste vara därför man satte upp parmesanost som ett mindre bra alternativ i din lista. När man räknar på vanlig hård ost, typ herrgård, så går det åt ca 10 liter mjölk till ett kg ost, så man förstår att det är lite sämre med parmesanost. Å andra sidan så använder man ju ostar på olika sätt. Om du använder parmesanen som krydda i liten mänd så påverkar man ändå inte klimatet så mycket. Men ett bra tips är förstås att se över mängderna och vara medveten om vad man gör när man använder parmesanosten. Det vore intressant att veta hur det ser ut för andra liknande ostar med stark smak, t ex Västerbotten, jämfört med vanlig hårdost. Jag har inte hittat någon sådan information men om det skulle komma fram något så lågger jag ut det här.

Hälsningar!

Anna R

 

Hej och tack för din fråga! Vi har haft lite uppehåll över julhelgen, därför tog det lite längre tid att svara än vad som är vanligt.

Jämförelsen mellan vattenkokare och induktionshäll är intressant eftersom man ofta brukar säga att det är bäst att koka vattnet med vattenkokare. Den jämförelsen bygger framför allt på att det tar längre tid att värma upp vattnet och att överföringen är mindre effektiv. Man kan t ex kolla på den här länken, http://www.gronatips.se/index.php?id=11 , där man ser hur mycket det skiljer i energiåtgång mellan en vanlig spis och vattenkokaren. Jämförelsen förutsätter att man redan har spis och kokare, så ingen energiåtgång "tidigare" i apparatens livscykel är medräknade.

Men nu skall jag svara på din fråga! Induktionshällen är så pass effektiv i energiåtgången och värmer, som du säger, ungefär lika snabbt så förutsatt att du redan har apparaterna är skillnaden försumbar och båda metoderna är lika klimatsmarta.

Hälsningar!

Anna R

 

Hej!

Tack för din fråga! Jag skulle själv vilja se ett sådant verktyg, det skulle ge bra vägledning när man väljer recept. Idag finns inget sådant utvecklat redskap, men flera ansatser har gjorts utan att man nått hela vägen fram. Till exempel så hade KTH ett projekt som hette Menu Tool, där man tog fram underlag för att beräkna klimatpåverkan för en tillagad måltid. Detta projekt är nedlagt sedan 2007 och det finns ingen information om var man kan läsa mer om deras arbete.

Ett annat tips jag kan ge är sidan www.miljomat.se där man kan komponera en rätt och fä näringsinformation kombinerat med miljöinformation. Tyvärr har de inte uträkningar på klimatpåverkan, men det finns mycket som är användbart ändå.

Jag vet att det finns ansökningar inne om medel för att utveckla ett verktyg som du efterfrågar, så förhoppningsvis så kan jag svara bättre i framtiden.

Hälsningar!

Anna R

Hej och tack för frågorna!

När det gäller genmodifiering så finns det några få kopplingar till klimatfrågan. Man genmodifierar oftast för att en gröda skall klara av bekämpningsmedel så att det blir enklare att t ex bekämpa ogräs eller bygger in en förmåga hos växten att tillverka ett insektsgift. På så sätt kan man garantera en säkrare skörd och det är bättre för klimatet eftersom klimatpåverkan av odlingen slås ut på en högre skörd. Men detta är något som går att lösa på andra sätt också, t ex genom bättre växtföljder vilket gör att man kan hitta andra sätt att arbeta än med genmodifierade organismer där man inte är helt klar över riskerna.

 

Man försöker också få fram genmodifierade grödor som bättre ska klara klimatförändringar t ex torka eller ökad salthalt. Så på så sätt kan man säga att det finns kopplingar mellan dessa två frågor.

 

Klimatet påverkas rätt så marginellt av bekämpningsmedel. Studier visar att framtagandet av bekämpningsmedel är en mycket liten del av en konventionellt odlad produkts klimatpåverkan. Det som bekämpningsmedlen gör är att garantera att man får en skörd även om det blir angrepp av t ex insekter, men även där finns det andra åtgärder att ta till, t ex anpassad gödsling, växtföljder, kantzoner, mm.

 

Det är viktigt att man inte stirrar sig blind bara på klimatfrågan, så det är jättebra att du frågar hur dessa två olika frågor hänger ihop.

 

Vänliga hälsningar!

 

Anna Richert

 

Hej!

Tack för en bra fråga! Det här med nötkreaturens metanavgång och lustgasutsläpp från marken är något av det svåraste i klimatsammanhang. Det har delvis att göra med att det är svårt att mäta och att få fram bra uppgifter på hur stora utsläppen är. Den bästa referensen för dig som är van att läsa forskarrapporter är en rapport som kom i våras, som kallas för Joker-rapporten. Du kan ladda ned den som pdf från Hushållningssällskapets hemsida.

Inom klimatmärkningsprojektet kommer inom kort underlag för olika djurslag, jag kommer att länka dit härifrån när dokumenten är klara.

Du frågar också om intensiteten i uppfödningen. Om man pratar om nötkreatur, där den största påverkan kommer från djuret i sig, så är det bra ur ett klimatperspektiv om djuren växer snabbt. God köttansättning, friska djur och optimerad utfodring är bra ur ett klimatperspektiv. Det verkar vara så att grovfoder ger något mer metangasutsläpp än kraftfoder, men troligen är skillnaden liten och det finns andra fördelar med att ha djuren att äta grovfoder. Ur ett klimatperpektiv är det bäst med ett riktigt bra hemmaproducerat grovfoder kompletterat med hemmaproducerat proteinfoder.

Hoppas att det gav lite mer kött på benen.

Hälsningar,

Anna Richert

Hejsan!

Tack för att du skriver! Jag skall försöka bena ut denna fråga :-)

För det första så har faktiskt Makrillen gått från gul till grön på WWFs lista. Det beror på att flera av bestånden bedöms fiskas på ett uthålligt sätt. WWF säger dock att man skall försöka välja Makrill från lokala bestånd, och det gäller ju i högsta grad din firre som är fångad på hemmaplan.

Läs mer i fiskguiden,

Sedan är frågan om man skall välja makrill framför kikärtor som importerats långväga. Jag tycker att man kan ta stöd i livsmedelsverkets kostrekommendationer, där man påtalar att man gärna skall äta mer fisk, ur ett näringsperspektiv. För klimatets skull så kan jag säga att med båda dessa två produkter så ligger du väldigt bra till. Naturvårdsverket har en tabell med med olika livsmedel där man kan läsa mer.  Om man antar att makrillen ligger mellan sillen och torsken, kanske rätt så nära sillen, i utsläpp så ser du att kikärtorna fortfarande är bättre, men att båda produkterna ger mycket lägre utsläpp än köttet.

Jag skulle blanda lite av vardera, så att det blir variation, och så skulle jag njuta av att äta produkter som är fiskade på hemmaplan, färska och fina.

Hälsningar,

Anna Richert

Hej Anders!

Det visar sig att en hemtransport med bil från livsmedelsbutiken kan påverka klimatet lika mycket som hela transportkedjan fram till butiken. Det är jätteviktigt hur hemtransporten sker! Om du har ett val mellan att cykla till butiken ett par gånger i veckan och att ta bilen lite mer sällan så är det bäst att ta cykeln!

Man kan också tänka såhär: om det inte är ett alternativ att cykla kan man se til att handla vid tillfällen då man ändå är på väg. Och man kan också se till att fylla bilen extra mycket. Jag brukar faktiskt kolla med min granne om hon vill följa med och storhandla, då har vi dessutom lite sällskap, och bilen blir knökfull.

Läs med om konsumtionens miljöpåverkan i rapporten från Naturvårdsverket 


Lycka till!

Hej!

Din fråga är helt relevant, man måste se till vad kroppen kan tillgodogöra sig. Ett bra underlag finner du i Livsmedelsverkets kostråd. De har nyligen gjort en studie om miljöanpassade kostråd, som vi lutar oss mot eftersom de kombinerar miljöpåverkan och nutritionslära.

Såhär står det i de miljöanpassade kostråden:

Livsmedelsverkets rekommenderar ett intag på cirka 140 gram kött och köttprodukter per person och dag. Om man väljer nöt och lamm skall man välja svenskt kött från djur som betat på vall och naturbeten.

Livsmedelsverket rekommenderar en konsumtion av en halv liter mager mjölk eller jämförbar mängd andra mjölkprodukter per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar en halv deciliter kokta ärtor, bönor eller linser per dag. En ytterligare ökning skulle ge stora miljövinster, om denna konsumtion ersatte en del av köttkonsumtionen. I dag konsumerar svensken i genomsnitt endast en tredjedel av den mängden.

Läs mer hos Livsmedelsverket, http://www.slv.se/upload/dokument/remisser/remisser%202008/Livsmedelsverkets_slutsatser_miljoanpassade_kostrad.pdf


Hälsningar,

Anna Richert

Hej! Vilken bra fråga, detta är ett aktuellt område. Många som vill äta mindre kött frågar om Quorn och hur bra det är för klimatet egentligen. Quorn består av svampprotein och lite äggvita, och det framställs ungefär på samma sätt som när man jäser öl. Tillverkningen sker i England.

Det finns inga gedigna livscykelanalyser på quorn, men man kan anta att klimatpåverkan är rätt så låg med tanke på energin som går åt i processen. Om man jämför med kött så är klimatpåverkan sannolikt mycket lägre, speciellt om man jämför med nötkött. Nu frågade du specifikt om lammkött, och även tror jag att klimatpåverkan är lägre för quorn än för lammet. Detta beror framför allt på att lammen utsöndrar metan även om de inte når samma mängder som korna, och på att det blir koldioxidutsläpp när man producerar foder till lammen. Men man skall komma ihåg att lamm får huvuddelen av sitt foder utomhus, och kan beta på marker som vi gärna vill hålla öppna och som inte kan användas till så mycket annat. Därför finns det andra anledningar till att äta lamm än just klimatet.

Experter på SIK, Institutet för Bioteknik och Livsmedel, arbetar med denna fråga just nu och jag hoppas kunna berätta mer framöver.

Hälsningar från Anna Richert

Detta är inte en enkel fråga att svara på. Det beror faktiskt mest på hur förhållandena ser ut på den enskilda gården. För mjölkprodukter finns det studier som visar att det är hugget som stucket om man väljer ekologiskt eller konventionellt, djurens egna utsläpp påverkar så mycket mer än om man gör små variationer i foder eller utevistelse. För spannmål och grönsaker spelar det stor roll hur höga skördar man uppnår, och om man använder bästa möjliga mineralgödsel. Ekologiska produkter är bättre eftersom man inte använder mineralgödsel, men man dras å andra sidan med lägre skördar.Konventionella produkter har ofta hög och jämn skörd, vilket gör att det blir mer produkter att slå ut klimatbelastningen på.

Kom ihåg att det finns flera anledningar än klimatet att välja ekologiskt än klimatet. Jag brukar resonera såhär: jag väljer ekologiskt när jag tycker att det är motiverat utifrån odlingssystem och arbetsförhållanden för dem som jobbar med produktionen, och så känner jag mig nöjd med att veta att det inte blir sämre för klimatet i de flesta fallen.

Svaret sammantaget måste bli att det går inte att svara ja eller nej ur ett klimatperspektiv, och i dagsläget spelar det störe roll för klimatet vad du väljer för sorts mat, t ex vegetariskt.