Vanliga frågor om mat & klimat

Hej! Tack för din fråga.

Det är ingen lätt fråga du ställer. Den stora skillnaden ligger oftast inte mellan de två produktionsformerna som du nämner, utan mellan olika producenter inom samma produktionsform. Så du får tolka svaret med försiktighet. Jag passade på att fråga min kollega Pernilla Tidåker och vi har följande svar till dig:

När det gäller mineralgödsel så har delar av industrin arbetat aktivt med att minska klimatgasutsläppen, framför allt för kvävegödselmedel som är baserade på kalksalpeter. Se t ex http://www.yara.com/sustainability/climate/index.aspx

Sammanställning av tidigare utförda livscykelanalyser baserade på de gamla siffrorna visade att ekologisk produktion ofta gav ett lägre bidrag till klimateffekten. Vill du kolla bakgrunden så kan du gå till Livsmedelsverkets gedigna sammanställning från 2008 http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2008_livsmedelsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf  , där finns bra sammanställningar av tidigare gjorda LCA-studier på svensk spannmålsproduktion. För såväl ekologiskt som konventionellt har studierna ofta utgått från genomsnittsskördar och genomsnittsgödsling. Det är definitivt inkluderat att avkastningen är lägre i ekologiskt eftersom studierna jämför per kg spannmål.

Med minskad klimatpåverkan från mineralgödselproduktionen minskar utsläppen jämfört med studier från början av 2000-talet med ungefär en tredjedel. Givet denna förändring så ligger ekologisk produktion och konventionell produktion idag troligtvis på ungefär samma nivåer när det gäller klimatpåverkan. Det kan finnas andra skäl att välja ekologiskt, t ex om man vill välja odlingssystem utan bekämpningsmedel, eller främja biologisk mångfald.  

Hälsningar!

Anna R

Hej och tack för din fråga!

Ja, du är rätt ute, odling på mulljordar leder till utsläpp av klimatgaser, framför allt koldioxid. Det finnd inte bra underlag för att säga exakt hur mycket utsläpp det blir, men det är tydligt att utsläppen ökar. Preliminära uppskattningar pekar på att utsläpp av koldioxid vid morotsodling på mulljord kan uppgå till ca 650 g CO2-ekv per kg morot, man räknar annars med att morötter ger upphov till ca 35 g koldioxid per kg morot så du ser att det blir en avsevärd ökning per kg morot om den är odlad på mulljord.

Det är inte så lätt att bara säga att man inte skall äta mulljordsodlade morötter. Experterna är inte eniga om hur man skall hantera den här situationen - mulljordarna är mycket lämpliga för att odla morötter så om man skall odla dem överhuvudtaget så kanske det är just morötter vi skall odla. Mulljordarna läcker koldioxid oavsett vad man gör med dem... Inom klimatcertifieringsprojektet (www.klimatmarkningen.se ) har vi perspektivet att vi försöker hjälpa producenterna att minska sin klimatpåverkan, och det kan bl a ske genom att variera växtföljden, lägga in extensiva grödor där man inte behöver jordbearbeta, och maximera avkastningen på de fält där man odlar.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Anna R

Hej!

Tack för en intressant fråga. Det finns få studier på viltkött, men de flesta djuren som man tänker på är idisslare, och ger upphov till utsläpp av metan från fodersmältningen. Man kan resonera så att de här djuren ingår som en del av vår natur, men det är ju faktiskt så att storleken på stammen delvis är ett resultat av politiska beslut. Klimatpåverkan har hittills inte ingått som parameter när man skall besluta om storleken på t ex älgstammen, det handlar mer om naturvård, skogsskötseln framför allt.

Viltet skaffar, i de flesta fallen, fram sin egen föda, så där ger de mindre klimatpåverkan i och med att ingen eller mycket lite foder behöver odlas till de vilda djuren. Det är väl framför allt ren som kan få tillskottsfoder utöver det som den betar själv.

Sammanfattningsvis så tror jag att man kan säga att vilt är förhållandevis smart ur ett klimatperspektiv, och om det ersätter importerat kött så är det till och med mycket smartare.

Hälsningar!

Anna R

Hej! Den information som du frågar efter är inte så enkel att finna. Om man är ute efter ett beräkningsverktyg för resor och transporter så finns det ett rätt så grovt  verktyg på http://www.ntmcalc.org/index.html . Där kan man räkna på klimatpåverkan av en transportkedja. I projektet som jag jobbar inom på Svenskt Sigill, där vi tar fram en klimatcertifiering för livsmedelskedjan, kommer vi att utveckla regler för transporterna, de kan du läsa mer om på www.klimatmarkningen.se men det är fortfarande inte exakt det du frågar efter.

Maten och miljön är en rapport som kan beställas från LRF. Där presenteras livscykelanalyser av nio olika livsmedel, varav nötkött är ett. Det visar sig att endast fyra procent av energiförbrukningen går åt till transporterna, huvuddelen av klimatbelastningen ligger i primärproduktionen. Effektiva båttransporter är mycket klimatsnåla, och just transporten spelar inte så stor roll för skillnaden i klimatbelastning mellan det svenska och brasilianska köttet. Det handlar mer om produktionsformer och fodermedel.

Jag hoppas att detta hjälper dig lite framåt.

Hälsningar,

Anna R

Hej Pontus!

Jag tycker att det här verkar som ett påstående, inte en fråga! Men eftersom det är så viktigt så väljer jag att svara ändå. Jag kan inte annat än hålla med dig, och om du kollar i några av de andra svaren skall du se att det är just som du föreslår som vi uttrycker oss. Det gäller att minska konsumtionen av kött, och att äta svenskt när man äter kött. Den svenska köttproduktionen ger stora utsläpp av klimatgaser, men i en internatinoell jämförelse faller vi väl ut och betesdriften ger positiva effekter på den biologiska mångfalden samt ett odlingslandskap som vi vill se här i Sverige. Dessutom blir det minskade transporter om man väljer svenskt. Jag tror att vi är överens.

Hälsningar från Anna R! 

Hej!

Det finns ingen bra studie på just majs, men potatis och nötkött vet man mycket om. Nötköttet ger mest klimatpåverkan, mellan 14 och 22 kg CO2 per kg kött. Potatisen ligger på ungefär 0,5-1 kg CO2 per kg, och om jag får gissa så skulle jag tro att majsen ligger i samma härad. Det är förstås beroende på var och hur den produceras.

Att jämföra produkter på det här sättet blir rätt så grovt, det kan skilja stort mellan olika produktionssystem, olika gårdar och var någonstans varorna produceras. Men just i fallet nötkött är det solklart, det ger mer klimatpåverkan. Bästa tipset är att äta mindre nötkött, och när du äter, se till att det är svenskt kött. Jag har skrivit en hel del om hur man kan använda kött på de här sidorna, surfa runt på matochklimat.se för lite mer tips!

Hälsningar!

Anna R

Hej!

Det här är en rätt så omfattande fråga, och jag skall försöka svara enkelt och ge lite mer lästips. Det finns studier av svensk nötkötsproduktion, som i många fall hänger samman med mjölkproduktionen eftersom nötdjuren är kalvar som fötts av mjölkkossor. Studierna visar på utsläpp i storleksordningen 14-28 kg CO2-ekv per kg kött. Den lägsta nivån får man för tjurar som kommer från mjölkkor, de högre nivåerna för specialiserad nötköttsproduktion. En viktig sak att komma ihåg är att dessa siffror inte räknar in den inlagring av kol i betesmarken som sker när djuren betar på naturbeten. Nya uppgifter tyder på att detta kan minska klimatpåverkan från nötköttsproduktionen i stor utsträckning, fast man vet inte ännu hur mycket.

Svenskt nötkött ligger bra till i en internationell jämförelse, eftersom vi har god djurhälsovård, korta uppfödningstider och effektiv utfodring.  Ett bra tips till dig som konsument är att minska ned på konsumtionen av nötkött, och när du köper nötkött, se till att det är svenskt, gärna naturbeteskött.

Du kan läsa mer om nötköttsproduktionens klimatpåverkan i en rätt så heltäckande rapport från SIK: http://www.klimatmarkningen.se/wp-content/uploads/2009/12/2009-4-notkott.pdf

Hälsningar!

AnnaR

Hej!

Det här är en spännande fråga, jag har själv tänkt flera gånger på hur smart det egentligen är att köpa krukodlade kryddor på vintern. Det finns många dimensioner att tänka på här. För det första så är kryddor en mycket marginell del av den totala klimapåverkan av livsmedelskonsumtionen. En uträkning som gjorts i ett examensarbete från SLU (http://utbildning.slu.se/vara_utbildningar/kandidatoyrkesprogram/Exjobb/klimatskolan/V_xthusodling/ ) visade att  kryddgrönt i kruka står för ungefär en tiondel av klimatpåverkan av en normal konsumtion av svenskodlade tomater. Svenska producenter av kryddgrönt i kruka använder olika system för uppvärmning av växthusen. Det bästa är uppvärmning med biobränsle, då minskar klimatpåverkan med ca 80% rakt av.

Å andra sidan kan man tänka på att det mest klimatvänliga är att använda torkade kryddor, och ställa sig frågan om man egentligen behöver de där krukodlade kryddorna. Både smak och upplevelse skiljer sig åt, och skall man göra egen pesto är det svårt att använda torkade kryddor, men torkning belastar klimatet mindre än krukodlingen.

Min rekommendation är att du faktiskt tar och kollar upp hur kryddorna som du köper är producerade. Ställ frågan till producenten om hur uppvärmningen går till. Och använd krukodlade kryddor men med klokskap. Njut och se dem som en lyxartikel!

Hälsningar,

Anna R

Hejsan och tack för frågan!

Jag läste just att det går åt 16 liter mjölk för att göra ett kg parmesanost! Det måste vara därför man satte upp parmesanost som ett mindre bra alternativ i din lista. När man räknar på vanlig hård ost, typ herrgård, så går det åt ca 10 liter mjölk till ett kg ost, så man förstår att det är lite sämre med parmesanost. Å andra sidan så använder man ju ostar på olika sätt. Om du använder parmesanen som krydda i liten mänd så påverkar man ändå inte klimatet så mycket. Men ett bra tips är förstås att se över mängderna och vara medveten om vad man gör när man använder parmesanosten. Det vore intressant att veta hur det ser ut för andra liknande ostar med stark smak, t ex Västerbotten, jämfört med vanlig hårdost. Jag har inte hittat någon sådan information men om det skulle komma fram något så lågger jag ut det här.

Hälsningar!

Anna R

Hej och tack för din fråga! Vi har haft lite uppehåll över julhelgen, därför tog det lite längre tid att svara än vad som är vanligt.

Jämförelsen mellan vattenkokare och induktionshäll är intressant eftersom man ofta brukar säga att det är bäst att koka vattnet med vattenkokare. Den jämförelsen bygger framför allt på att det tar längre tid att värma upp vattnet och att överföringen är mindre effektiv. Man kan t ex kolla på den här länken, http://www.gronatips.se/index.php?id=11 , där man ser hur mycket det skiljer i energiåtgång mellan en vanlig spis och vattenkokaren. Jämförelsen förutsätter att man redan har spis och kokare, så ingen energiåtgång "tidigare" i apparatens livscykel är medräknade.

Men nu skall jag svara på din fråga! Induktionshällen är så pass effektiv i energiåtgången och värmer, som du säger, ungefär lika snabbt så förutsatt att du redan har apparaterna är skillnaden försumbar och båda metoderna är lika klimatsmarta.

Hälsningar!

Anna R