Vanliga frågor om mat & klimat

Hej och tack för en intressant fråga!

Viltkött är en rätt så marginell del av köttkonsumtionen i Sverige. Det är helt sant att även vilt släpper ut metangaser, de är ju också idisslare. Nivån för en älg ligger inte så långt ifrån den mängd metan som släpps ut av nötkreatur. Renar ligger något lägre, deras magar är anpassade för att äta mat som är mer lättsmält. De stödutfodras också ofta med spannmål vilket gör att de ibland inte räknas till vilt alls. Såhär säger Jordbruksverket i rapporten http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra13_1.pdf

I klimatrapporteringen räknar man med att det finns 255 000 renar. Metanutsläppen från renarnas fodersmältning redovisas i den svenska klimatrapporteringen, och där räknar man med 19,9 kilo metan per djur och år. Viltkött står för omkring två procent av köttkonsumtionen i Sverige och utsläppen från dessa djur bör kunna betraktas som naturliga, det vill säga ej orsakade av mänsklig aktivitet, under förutsättning att djuren inte stödutfodras.

Jag tycker att det är en intressant fråga, viltstammens storlek beror ju på politiska beslut och är inte enbart ”naturgiven”. I vilket fall så gör ju viltet ett bra arbete med att ordna sin egen föda, och vi vet att när djuren äter mycket gräs och örter blir det ett kött som är rikt på Omega 3. Där hittar jag dock ingen referens för viltköttet.

Några intressanta tankar om viltköttets klimatpåverkan förutom metanemissionerna finner du här: http://ekotank.blogspot.se/2008/11/klimatpverkan-frn-vilt-ktt.html

Hej,

Den här frågan är komplex! Om man tittar strikt på klimatpåverkan så är det bäst att välja fågel och griskött, och kanske allra bäst kaninkött faktiskt! Nötkreatur och lamm faller inte så väl ut, de utsöndrar metangaser som påverkar klimatet negativt. Å andra sidan betar de, och då bidrar till de till inlagring av kol i mark och de öppna landskap med biologiskt mångfald som vi vill se i Sverige, och som vi behöver för de ekosystemtjänster som de ger. Det finns flera aspekter på val av köttslag, t ex hur beroende djuren är av importerad soja. Där ligger griskött och fågelköttet sämre till.

Jag kan berätta hur jag själv tänker när jag väljer kött: Jag har dragit ned på min och familjens köttkonsumtion. Vi äter kött till middag tre gånger i veckan, resten är vegetariskt. Men när jag väljer kött, även på restaurang, är jag jättenoggrann med att köttet kommer från svenska gårdar och att djuren så långt möjligt gått ute och betat. Jag sprider mina risker, så att det blir lite av alla de olika köttslagen. Gärna vilt! Och jag arbetar för att svenska producenter ska producera mer kött, vi är ju faktiskt bra på att producera klimatsmart och borde kunna exportera kött på de grunderna. Mycket av köttets problematik är kopplat till storskalig uppfödning av kött baserat på soja.

Naturvårdsverket har en rapport om köttkonsumtionens klimatpåverkan som du kan läsa här: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6456-3.pdf

LRF har också skrivit om frågan: http://www.lrf.se/Medlem/Politik--Paverkan/Klimat/Fakta-notkott-och-klimat-/

Och Jordbruksverket presenterar en ny rapport om samma fråga den 22 jan 2013, så du ser att frågan är aktuell!

Vänliga hälsningar,

Anna R

Det här är en rätt så svår fråga att svara på. Det vanligaste sättet att mäta den globala uppvärmningen är förändringar av den globala medeltemperaturen nära jordens yta. De senaste femtio åren har temperaturen ökat med ca 0,13 °C per årtionde, och den informationen kommer från IPCC, forskarpanelen som har till uppgift att analysera klimatförändringarna som pågår.

Här är en länk till ett material från IPCC som bl a visar hur det sett ut de senaste 25 åren, med en temperaturökning på 0,177 grader per årtionde. http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/figure-ts-6.html

Globala medeltemperaturen, förresten… Temperaturen på land ökar fortare än till havs, och det går också fortare på norra jordklotet än på södra. Det blir obalans på vårt fina klot!

 Det var inget exakt svar på din fråga, men det kanske hjälpte dig en bit på vägen?

Hej!

Det här frågan visar verkligen hur svårt och viktigt det är att väga samman olika miljöfrågor och inte stirra sig blid på enbar en, t ex klimat eller bekämpningsmedel. Vindruvor är en av de mest besprutade grödorna, och man finner ofta bekämpningsmedelsrester när livsmedelsverket provtar. Såhär står det i en rapport från Naturskyddsföreningen:

Här är länken till rapporten: http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/jordbruk/Vindruvor_rapport_ny.pdf

När man odlar ekologiskt så får man en lägre skörd vilket gör att klimatpåverkan per kg skördade vindruvor blir högre. Det ska då vägas mot bekämpningsmedelsanvändningen samt eventuella transporter. Man kan transportera klokt genom hela Europa, t ex genom att använda tåg, och det är inte säkert att transporten blir så lång om man tar vindruvorna från Belgien eller Holland. Men då är de å andra sidan odlade i växthus som är uppvärmda med fossil gas vilket inte är så bra ur ett klimatperspektiv.

Det finns väldigt få närproducerade vindruvor i Sverige, och de som finns används oftast till vinframställning.

Nu ska jag berätta hur jag själv tänker här; jag köper framför allt ekologiska vindruvor, pga bekämpningsmedlen. Transporterna anser jag är mindre viktiga just i denna fråga. Jag skulle gärna köpa svenska vindruvor när de kommer, om jag kunde vara säker på att producenten haft ett aktivt arbete för att minska bekämpningsmedelsanvändningen, och jobbat förebyggande för att minska angreppen på plantorna.

Lycka till!

Anna R

Hej Monika!

Trevligt att höra ifrån dig, det var ett roligt möte i Ronneby när vi diskuterade hur man skulle använda urin som gödselmedel, det kan man prata länge om... :-)

Din fråga handlar om konsumtionens klimatpåverkan, framför allt livsmedel, och det finns en bra rapport från Naturvårdsverket som tar upp just denna fråga:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5903-3.pdf

Där resonerar de om hur offentlig och privat konsumtion påverkar klimatet, så du hittar nog vad du söker.

Hälsningar,

Anna R

Hej,

Tack för din fråga! Ja, när man beräknar kornas utsläpp så räknar man med att de äter gräs som binder koldioxid. Kolföreningarna som finns i maten omvandlas, och ger på så sätt kossan energi att leva och växa. En del av kolföreningarna utsöndrar kossan som metan, en del som kolföreningar i gödseln, och en del som koldioxid i utandningsluften.

En viktig fråga är hur mycket kornas betande påverkar markens förmåga att lagra in kol, alltså inte bara i rötter och växtdelar utan mullen. Här är forskarna inte överens om hur mycket inlagring som sker. Man är dock överens om att inlagring sker, och att kornas betande ger hög biologisk mångfald.

Jag brukar försöka att välja kött som kommer från naturbete eller som är uppfött med gräs som huvudsakligt foder, då vet man att korna har gjort ett bra jobb med att omvandla sånt som inte vi kan äta till livsmedel. Och nyttigare blir det också!

Sommarhälsningar,

Anna R

Hej,

Nötkött transporteras från slakteriet till där det ska processas eller säljas i kylbilar. Svenskt nötkött åker oftast lastbil, ibland kan även tågtransporter fungera om företaget har hittat en bra logistiklösning. I Brasilien sker transporten av kött till närmaste hamn med lastbilar som kan ta 20-30 ton kött per bil. Sedan sker omlastning till lastfartyg med kylcontainrar.

Nötköttet lastas rätt så effektivt, vilket betyder att transporterna oftast är optimerade, de går inte tomma utan snarare välfyllda vilket är bra för att minska miljöpåverkan. I vissa fall används transporttiderna för hängning av köttet, vilket gör det mörare. Nötkött ska gärna hängmöras i ca 15 dagar för att bli så gott som möjligt, och en del av den tiden kan ske på båten om det skulle råka vara brasilianskt kött.

Vi vill gärna se så mycket lokal produktion av nötkött som möjligt, och det är inte ppga transporternas miljöpåverkan, utan på att vi är rätt så bra på att producera effektivt och med lägre miljöpåverkan här i Sverige. Dessutom vill vi ha våra öppna marker och beteshagar.

Hälsningar!!

Anna R

Tack för en bra fråga,

Det stämmer att havreprodukter generellt sett har lägre klimatpåverkan än mjölkprodukter, men här måste man hålla ögonen öppna och vara vaksam på vad det är man är ute efter. Om man tittar på näringsinnehållet så är klimatpåverkan lägre för mjölken eftersom den innehåller mer näring. Och dessutom bidrar korna till öppna landskap och biologisk mångfald. Och så ger de oss kött, om man nu äter kött så kan man rikta in sig på kött från mjölkkor.

Jag tycker att det finns en poäng i att vi borde bli bättre på att berätta att man kan använda havregrädde i recepten, inte minst eftersom det finns personer som är laktosintoleranta, men också för att man kanske vill bestämma själv vad som är viktigt när man lagar mat. Jag själv använder mycket mjölkprodukter i matlagningen men har på senare tid fått upp ögonen för havremjölken och tycker att det fungerar bra.

Hälsningar,

Anna R

Hej!

Det här är en övergripande fråga som är mycket viktig. Hur skall man egentligen handla? Jag tänker svara med några enkla tips, och ltie reflektioner från mitt eget liv som konsument. Här är tipsen:

1) Handla klokt - se till att det inte blir svinn. Här kan man t ex tänka på att inte köpa storpack om man har ett litet hem, att verkligen köpa produkter som går åt. Svinnet kan stå för så mycket som var tredje matkasse i svenska hushåll!

2) Transportera hem klokt. Ta inte bilen till affären i onödan, utan passa på när du ändå har vägarna förbi, eller ta cykeln om det går.

3) Köp säsongsanpassat, och svenska produkter när dessa finns i affären. Framför allt på grönsaker och frukt, där transporterna står för en större del av produkternas klimatpåverkan, och på köttet, där betande djur bidrar till biologisk mångfald.

4) Fråga efter klimatcertifierat. Det är ett relativt nytt system, men det växer successivt och ju mer konsumenterna frågar efter det, ju viktigare blir det för butikskedjorna att handla upp sådana produkter.

5) Köttet förtjänar en egen punkt! Min rekommendation är att minska ned på importerat kött, att bara köpa svenskt kött i affären och att fråga efter svenskt kött på restauranger. Kött, och specifikt nötkött, är det livsmedel med i särklass högst klimatpåverkan och det är viktigt att äta mindre kött. Samtidigt vill vi ha öppna landskap och den biologiska mångfalden är också viktig ur ett klimatperspektiv. Jag ser mer och mer kött som en lyxvara, när jag köper kött så blir det svenskt och jag betalar gärna mer för ett kött där jag vet att djuret har haft det bra och gått ute och betat större delen av sitt liv.

Läs gärna mer på sidorna här på matochklimat.se, det finns många roliga recept som du kan titta på och inspireras av!

Lycka till! //Anna R

Hej!

Ursäkta att det dröjt lite med ett svar. Det är en mycket rolig fråga du ställer. Först och främst är det tydligt att alla "biprodukter" från djuret är klimatsmarta val när man skall sätta ihop en måltid. Det här visste man förr i tiden, tänk på lungmos, pölsa, leverpastej, bräss, med flera roliga maträtter som tar tillvara alla delar av djuret. Att använda dessa produkter innebär att djurets klimatpåverkan kan fördelas på fler måltider vilket är bra.

Om man skall se till restprodukten blod, så skall den användas så högt upp i näringskedjan som möjligt för att bäst tillvarata råvarans potential. Blod kan ju också torkas och användas som gödselmedel i form av blodmjöl, men det går åt mer energi för det och klimatbelastningen blir högre än att använda det som råvara till blodpudding.

Jag vet ingen som har tittat närmare på detta, du får gärna höra av dig när du har skrivit klart, vi kanske kan återkomma till ämnet när mer kunskap finns.

Hälsningar,

Anna R