En månad efter slutavverkning hos Svarte Swartling är de nya plantorna redan i marken, redo att fånga in ny koldioxid och säkra fastighetens framtida värde.
Det gick ovanligt snabbt den här gången, det medger han, Svarte Swartling, skogsbonde i Norrfors en mil nordväst om Umeå. I mitten av juni avverkades skogen. Fyra veckor senare ligger groten (grenar och toppar) i en prydlig hög vid kanten av hygget och i de markberedda ränderna står späda tallplantor.
Därmed har de fått bästa tänkbara start. Ogräset har inte hunnit fatta att den täta mörka skogen är borta och när det väl har gjort det har de nya tallarna redan erövrat den plats de behöver.
– Är man sen med planteringen hamnar man på tapparsidan. Det finns egentligen inget bra sätt att i efterhand ta sig förbi ogräs och sly, säger Svarte Swartling.
Produktiv skog klimatvänlig
Man får vackert nöja sig med en sämre och långsammare etablering av den nya skogen. Svarte tillhör dem som avgjort tror att ett produktivt skogsbruk är det som på lång sikt bäst gagnar klimatet. Skog som planteras snabbt, röjs i tid, gallras rätt och gödslas en gång eller två inför slutavverkning ger överlägset störst utbyte av användbara produkter. Och ju mer av betong och stål som kan ersättas med trä desto mer nytta gör skogsbruket i kampen mot den globala uppvärmningen.
Dessutom leder en aktiv skogsskötsel också till att fastigheten stiger i värde, vilket antingen ger en bra pensionsförsäkring eller ett värde att föra över till den uppväxande generationen.
Normalt brukar han plantera ett till två år efter en avverkning. Då går markberedningen lite lättare. Men med groten bortkörd och en sommar med lagom mycket regn ser årets ovanligt snabba plantering ut att ha gått bra. Han högg gran, men planterade tall.
Bra tillväxt på Contortan
– Marken är sandig här och lämpar sig bättre för tall, säger Svarte som är noga med att anpassa trädslag och sorter efter vad som är bäst på platsen.
För några år sedan sådde han därför de första bestånden med contortatall. Han gillar egentligen inte trädslaget, men menar att det inte går att blunda för tillväxtpotentialen. Det är framför allt den snårskog som contortan bildar i tio till femtonårsåldern som han ogillar. Den är svår att ta sig fram i och liknar inte vanlig skog.
Åsynen av ganska många misslyckade odlingar har också avskräckt. Men de senaste åren har han också sett en hel del lyckade exempel. Själv valde han att så istället för att plantera i tron att roten då utvecklar sig bättre. Och efter två år sticker små buskiga skott upp ur den västerbottniska myllan. Går det vägen ska den nordamerikanska invandraren växa 30 till 50 procent snabbare än svensk tall.
Röjsågen ger tydligt resultat
När Svarte Swartling ska förklara vad som gör skillnad i skogsbruket slås man av hur enkelt det låter. Röjningen är ett exempel på en insats som inte är särskilt komplicerad, men som Svarte menar ofta försummas. Själv har han blandade känslor inför denna fysiskt krävande städning ute i markerna.
– Jo, jag njuter. Visst är det hårt och slitigt och insekterna biter, men efter en dag med röjsågen är det så tydligt vilken skillnad jag har gjort, säger Svarte när han lyfter på hjälmen och torkar svetten ur pannan med baksidan av handen. Med en bra röjning stiger dessutom nettot i förstagallringen. Istället för att allt går till massaved eller energi så får Svarte Swartling ofta ut en god del sågtimmer i sina förstagallringar. Missar man den relativt enkla röjningen i småskog tvingas man istället till olönsamma åtgärder senare i cykeln, menar Svarte.
När han ska spekulera om varför röjningen ofta är eftersatt återkommer han till vägunderhållet.
Håller dikena tillgängliga
Själv är han noga med att ha ett körbart vägnät över hela egendomen. Det ska vara lätt att ta sig till de olika bestånden.
– Har jag några timmar över så ska jag inte behöva gå flera kilometer med röjsågen. Då blir det inte av. Jag vill kunna röja en stund och ändå hinna hämta på dagis eller vad det nu är som familjelivet kräver, säger han.
En annan viktig faktor är att planera gallringen så att dikena blir tillgängliga om de behöver rensas. Han brukar se till att det finns en gata längs diket där det går att ta sig fram med grävmaskin. Svarte Swartling är noga med en varsam rensning av sina diken och att leda bort ytligt vatten på nya hyggen med grunda skyddsdiken eftersom han vet hur mycket vattensjuka marker skadar skogen.
Tio år innan planerad slutavverkning gödslas ibland skogen i Norrfors med 150 kilo kväve per hektar. Det ger ungefär 15 kubikmeter extra tillväxt under denna period.
– Det är en av de insatser som går lättast att räkna hem på kort sikt, säger Svarte Swartling.
Del av ett större sammanhang
Han har räknat ut att varje satsad krona på gödsling inför slutavverkning ger 14 procents ränta per år på pengarna i form av extra tillväxt. Barren blir längre och grönare och tar bättre hand om solens strålar.
– Jag känner mig faktiskt som en del av ett större sammanhang när jag går här i min skog. Det jag gör här har betydelse. Skogsbruket har mycket att bidra med när oljan ska fasas ut, säger Svarte och kisar mot de solstrålar som letar sig ned mellan grenarna i den gödslade tallskog som snart är avverkningsmogen. Men ogräsen gör sig inget besvär. Svarte Swartling har planteringsröret i högsta hugg.
Text: Niclas Åkeson
Beställ broschyren med fler klimatsmarta affärsidéer på www.lrf.se.
Ladda ner broschyren som pdf (8Mb).