Thomas Albinsson sparar lysrör och foder på att lysa upp sina kycklingstallar med dagsljus. Foto: Berit Metlid
Genom att utnyttja dagsljuset sparar Thomas Albinsson belysningsel och behöver mycket sällan byta lysrör. Han sparar också foder.
För 12 år sedan köpte Thomas Albinsson på Torhamnslandet, en och en halv mil sydost om Karlskrona, ett prototypstall i plast.
Väggarna på prototypstallet har en öppning längs med hela överkanten som på utsidan är täckt med korrugerad plast och mot insidan har en transparent plast helsvetsad mot vägg och tak. Däremellan sitter ljusrören monterade. Denna lösning visade sig släppa in för mycket ljus när djuren blev äldre.
Gardiner styr dagsljuset
Thomas funderade då på möjligheten att aktivt styra dagsljuset i stället för att täcka över öppningen helt. Han bad därför leverantören montera reglerbara gardiner i svart presseningsplast. Detta system var manuellt styrt. Efter ytterligare funderande ritade Thomas upp ett system med fotoceller och tidrelä som en elektriker fick koppla in. Systemet styr när och hur mycket gardinerna ska hissas eller sänkas i förhållande till ljuset i stallet. En yttre fotocell tänder belysningen när det blir för mörkt ute, samtidigt stängs gardinerna för att förbättra isoleringen. Några år senare, när Thomas skulle renovera ett äldre kycklinghus satte han in en motsvarande lösning där, dock med kanalplast på insidan för bättre isolering.
Piggare kycklingar
Det var 2003 och i sex år kunde han därför jämföra resultaten i ett stall med dagsljusinsläpp med ett där allt ljus kom från lampor.
– Jag hade alltid bättre produktionsresultat i huset från 1997 där det var dagsljusinsläpp. Efter att jag renoverade och satte in motsvarande i det gamla huset är resultaten likvärdiga, säger Thomas och plockar upp ett par kycklingar som bara är två dagar gamla.
I det 17 meter breda huset silar dagsljuset in mellan väggar och tak och möts mjukt på golvet i mitten av rummet. Av praktiska skäl styrs dagsljuset i det renoverade stallet med hjälp av luckor istället för plastgardiner.
Thomas tycker att kycklingarna verkar piggare med dagljusinsläpp. Själv trivs han också bättre med att jobba här.
– Det är mycket trevligare med dagsljus, så är det bara, säger han.
Brodern följde efter
Det är så trevligt att när Thomas bror, Claes Albinsson i Bränteknuva, två och halv mil bort, byggde nytt 2008, så anammade han Thomas modell. Än så länge är det bara de två som har den här lösningen. Därmed är det också bara de två som har sänkt sin förbrukning av belysningsel med två tredjedelar, jämfört med motsvarande besättningar med traditionella lösningar utan dagsljusinsläpp. Det är också bara två som slipper köpa in och byta lysrör. Här sitter de skyddade bakom kanalplasten och därmed undgår de den hårda stallmiljön.
När Claes byggde ett nytt stall på 1 100 kvadratmeter i december 2008 kostade utrustningen för dagsljusinsläppen 66 000 kronor mer än ett i traditionellt stall. Skillnaden minskar om man beaktar kostnaden för fönster i ett vanligt stall. Totalkostnaden för Claes stall landade på 2 700 kronor per kvadratmeter.
– Vid nybygge tycker jag att andra ska överväga att göra detta, säger Thomas Albinsson.
– Ett kycklingstall med eller utan insläpp av dagsljus – det är som dag och natt.
Text: Berit Metlid
Beställ broschyren med fler klimatsmarta affärsidéer på www.lrf.se.
Ladda ner broschyren som pdf (8Mb).