Det finns mycket att göra inom jordbruket för att mildra klimathotet! Olika åtgärder är i fokus beroende på vad du har för produktion. Detta är något av det du kan börja med:
Eller lär dig mer nedan vad som är viktigt för just din produktionsgren:
Baljväxtodlare
Var noga med växtföljden!
Baljväxternas förmåga att fixera kväve är en stor tillgång som sparar energi. Myntets baksida är att restkvävet i marken kan vara svårt att hantera. Den efterföljande grödan måste kunna tillgodogöra sig förfruktsvärdet av baljväxtodlingen. En väl avvägd jordbearbetning och en anpassad kvävegiva är därför viktig för att inte kväve ska gå förlorat.
Öka klöverandelen i vallen!
Klöver fungerar som en soldriven gödselfabrik. Kväve fångas ur luften och förser jorden med kväve samtidigt som det höjer proteininnehållet i grovfodret. Det minskar också behovet av inköpt mineralgödsel och stallgödsel. En högre andel klöver är därför ofta klimatsmart och som regel också lönsam för det företag där åtgärden passar.
Öka odlingen av baljväxter!
En ökning av den svenska odlingen av ärter och bönor ger uppenbara klimatfördelar. Om det finns utrymme i växtföljden kan ett sätt att minska gårdens klimatpåverkan därför vara att öka odlingen. Ökad baljväxtodling ger också andra fördelar, bland annat som skördehöjande avbrottsgröda i växtföljder med stor andel spannmål.
Byt proteinkälla i foderstaten!
På gårdar med djurhållning minskar klimatbelastningen om den importerade sojan byts ut. Antingen kan man själv öka sin egen odling eller så kan någon annan producent i närheten göra det. Det närproducerade proteinfodret är bättre eftersom man bland annat undviker långa transporter och dämed minskar användningen av fossilt bränsle.
Grisuppfödare
Kött ger nästan alltid mer utsläpp av klimatgaser än vegetabilier. Men grisen står sig ganska bra. Den största källan til klimatpåverkan för grisen kommer från odlingen av fodret
Var noga med stallgödseln!
Genom att sprida stallgödseln med rätt teknik, vid rätt tidpunkt och till rätt gröda minskar förlusten av kväve. Därmed kan mineralgödselgivan minskas vilket reducerar utsläppen av klimatgaser. Snabb nedbrukning och användning av släpslangspridareär effektivt för att minska kväveförlusterna. Att undvika höstspridning i spannmål är en annan metod.
Rätt gödning i foderodlingen!
Mineralgödslingen i foderodlingen har stor betydelse för grisens klimatpåverkan. Fodergrödor som endast gödslats med kväve som tillverkats i fabriker med helt utbyggd rening av lustgas minskar grisens klimatpåverkan. Höga skördar i foderodlingen är positivt om kvävegödslingen kontrolleras väl. Kvävebalans är ett bra verktyg för detta.
Effektiv utfodring!
Fodereffektiviteten påverkar utsläppen av klimatgaser. Genom att tillsätta syntetiska aminosyror ökar grisarnas möjlighet att omvandla fodret effektivt. Spannmål och proteinfoder som producerats på eller nära gården minskar transportbehovet och minskar klimatbelastningen. Protein från kvävefixerande växter är också positivt.
Tätare byggnader!
Ur klimatsynpunkt är det bättre att hålla grisarna inomhus än utomhus. I ett modernt stall går det på flera olika sätt att minska metanavgången från den lagrade gödseln. Spaltgolv, täckt gödsellager och ammoniakfilter i ventilationen är några metoder. Med inomhusgrisar minskar dessutom foderåtgången
Kycklinguppfödare
Kycklingköttet är det av våra vanligaste köttslag som ger minst påverkan på klimatet. Det beror på att kycklingen är bra på att omvandla foder till kött och att det inte avger metan.
Ta vara på kvävet i gödseln!
För mycket kväve i växtodlingen slår mot klimatet på flera sätt. Fälten avger mer lustgas, det går åt mer mineralgödsel och risken för torkkrävande liggsäd ökar. Analysera därför kväveinnehållet i gödseln och optimera givan i den egna odlingen. Sälj ett eventuellt överskott av gödsel till grannar som inte själva har djur på gården.
Undvik importerad soja i fodret!
Importerad soja produceras ofta på ett sätt som bidrar till skövling av regnskogar i Sydamerika. Den belastas dessutom av de långa transporterna. Genom att öka andelen regionalt odlade proteinråvaror i fodret minskar klimatbelastningen. Ett annat alternativ är att fråga efter soja från hållbarhetscertifierade odlingar.
Byt ut olja mot bioenergi!
De flesta av Sveriges slaktkycklinggårdar använder idag biobränsle till uppvärmning. Men fortfarande värmer var femte kycklingproducent sina stallar med olja. På gårdar som ännu inte har ställt om ger ett byte från fossila bränslen till förnyelsebara biobränslen en snabb och säker minskning av klimatbelastningen.
Förbered stallet för nytt klimat!
Klimatet har redan börjat förändras. En alltmer påtaglig effekt är att de svenska somrarna blir varmare för varje år som går. Därför finns det skäl att vid ny- och ombyggnationer se över ventilationskapaciteten i kycklingstallarna. Detta för att undvika att kycklingarna drabbas av värmestress under årets varmaste dagar.
Mjölkbönder
Den svenska mjölkkon är klimatsmart jämfört med kor i andra länder. Ännu bättre blir hon om mer av hennes foder odlas på eller i närheten av den egna gården.
Höj kornas mjölkavkastning!
Generellt sett är det en fördel med kor som ger mycket mjölk, eftersom de oundvikliga metanutsläppen då fördelas på många mjölkkilon. Men en hög avkastning får inte åstadkommas till vilket pris som helst. Alltför stor förbrukning av kraftfoder och för mycket gödsel på vallen kan snabbt äta upp klimatvinsterna från den höga mjölkavkastningen.
Öka kontrollen på kvävet!
Kontroll på kvävet är en av de viktigaste utmaningarna i arbetet med att minska gårdens utsläpp av klimatgaser. Därför är det viktigt att upprätta växtnäringsbalanser och anpassa mängden kväve som läggs på varje enskild gröda. För mycket kväve i marken leder till en ökad avgång av lustgas vilket bidrar till klimatförändringen.
Öka andelen egenproducerat foder!
Genom att minska andelen importerat proteinfoder i foderstaten minskar mjölkgårdens klimatbelastning. Såväl produktion som transport av soja från Sydamerika orsakar utsläpp av klimatgaser. Ökad odling av proteingrödor på den egna gården är klimatsmart. Men man får inte äventyra kornas mjölkavkastning med dåligt foder.
Produktiva betesmarker!
Välskötta klöverrika beten kan ge flera klimatfördelar. Dels slipper man skörda och lagra foder, dels kan bra beten bidra till att markens kolförråd ökar, vilket innebär att atmosfären befrias från en del av den växthusdrivande koldioxiden. Men det är viktigt att betena är så bra att inte betesdjurens mjölkavkastning sjunker för mycket.
Nötköttsproducent
Nötköttsproduktionen släpper ut stora mängder metan. Hur stora beror på uppfödningsformen. Svensk uppfödning står sig bra i internationell jämförelse.
Använd naturbeten rätt!
Med bra beten växer djuren snabbare och samma mängd kött kan produceras på kortare tid. Detta gäller alla sorters beten. Naturbeten har oftast ett bra fodervärde om gräs och örter inte får bli för höga. Bra åkermarks- och naturbetesmarker binder stora mängder kol och är därför en viktig källa till sänkning av koldioxidhalten i luften
Närproducerat proteinfoder!
Genom att öka andelen proteinfoder som produceras nära gården minskar klimatbelastningen på flera sätt. Dels blir det mindre transporter av foder och dels minskar trycket på känsliga områden i andra delar av världen. I Sydamerika skövlas till exempel regnskogar för att ge plats åt en ökad sojaodling.
Bra hantering av stallgödseln!
Med en välplanerad spridning av stallgödsel kan en större andel av kväveinnehållet komma grödan till godo och användningen av mineralgödsel minska alternativt skörden öka. I båda fallen minskar belastningen på klimatet. För att klara detta måste stallgödseln spridas vid rätt tidpunkt, med rätt teknik och i rätt gröda.
Gör biogas av gödseln!
Genom att röta stallgödseln i en biogasanläggning samlas metangasen upp och kan återanvändas som högvärdig energi. Den kan då ersätta fossil energi vilket minskar utsläppen av koldioxid. Rötresterna från biogasanläggningen är också lättare att sprida jämnt vilket leder till ett bättre utnyttjande av näringsinnehållet.
Potatis och morotsodlare
Potatis och morötter tjänar på höga skördar
Minska utsläppen från mulljordar!
En morot från en mulljord uppskattas ge större klimatgasutsläpp jämfört med den som odlats på en fastmarksjord. Om målet är att minska utsläppen av klimatgaser så bör jordbearbetningen minimeras. Ett ökat inslag av fleråriga grödor på mulljordar, till exempel vall, minskar bortodlingstakten och därmed klimatpåverkan.
Genomtänkta operationer i fält!
Det är viktigt att optimera användningen av mineralgödsel, både för att minska förbrukningen av mineralgödsel och för att undvika kväveöverskott i marken. Samtidigt är det viktigt att inte äventyra avkastningen i odlingen. Att välja lustgasrenat kväve i mineralgödseln är ett riskfritt sätt att minska klimatpåverkan.
Sälj produkterna lokalt!
Transporter har stor betydelse för potatisens och morötternas klimatpåverkan. Ju närmare slutkunden som produkten packas och säljs desto bättre mår klimatet. Klimatargumentet kan med fördel användas i marknadsföringen av lokalt och regionalt odlad potatis och morötter. Om svinnet kan minskas så är klimatvinsten ännu större.
Minskade utsläpp från lagring!
Vid kyllagring av potatis och morötter används ofta köldmediet freon. Då detta är en stark klimatgas är det viktigt att minimera läckaget av freon från kylanläggningen. Att ersätta freonet med klimatneutrala köldmedier som ammoniak eller koldioxid är ännu effektivare. Med förnybar el till driften minskar utsläppen ännu mer.
Spannmålsodlare
Hur man hanterar kvävet är det viktigaste för klimatet i spannmålsodlingen
Köp lustgasrenade kvävegödselmedel!
Tillverkningen av mineralkväve är en av de största utsläppskällorna inom svensk spannmålsodling. Med modern reningsteknik vid tillverkningen kan utsläppen av lustgas reduceras med mer än hälften. En ökad efterfrågan på lustgasrenat kväve ökar trycket på industrin att investera i ny teknik och öka produktionen av renat kväve.
Anpassa ekoodlingen!
Ekologisk spannmålsodling får relativt låga utsläpp av klimatgaser eftersom inget mineralkväve används. Utmaningen är att få en hög avkastning per hektar. Bättre växtföljder och bättre utnyttjande av stallgödsel och gröngödsling för att öka skördenivåerna är metoder som bidrar till att göra ekologisk odling ännu mer klimatsmart.
Använd mindre fossil energi!
Ju mindre fossil energi som används desto mindre blir utsläppen av koldioxid. Genom att förbättra den egna eller de anställdas körteknik kan dieselforbrukningen i traktorerna minska. Andra metoder att minska användningen av fossil energi är att använda förnybar energi till spannmålstorken och biodiesel till fältmaskinerna.
Lägg lagom mycket kväve!
Ju mer man kan anpassa gödslingen efter grödans behov desto bättre mår klimatet. N-sensor är ett av verktygen som kan användas. Med denna teknik blir grödan jämnare och upptaget av kväve effektivare. Gården bör också ha en gödslingsplan baserad på en växtnäringsbalans. Det minskar risken för övergödning ytterligare.
Tomatodlare
Svensk tomatodling har på kort tid minskat utsläppen av klimatgaser. Det beror på att allt fler proucenter värmer sina växthus med förnybar energi.
Värm upp med förnybar enerigi!
Växthus som värms upp med förnybar energi har radikalt lägre klimatpåverkan jämfört med de som värms med fossilt bränsle. Under 2008 är det fortfarande ungefär en tredjedel av de svenska växthusen som använder fossilt bränsle som huvudsakligt bränsle för uppvärmning. Ett byte till förnybar energi ger stor effekt.
Förse växthuset med energiväv!
Genom att utrusta växthuset med en väv som dras för nattetid kan energiförbrukningen minskas med mellan 15 och 20 procent. Ett alternativ till väven är en fastmonterad plastfolie. Ungefär tre fjärdedelar av de svenska växthusen hade 2007 någon av ovanstående lösningar. För övriga utgör denna investering en potential till förbättring.
Analysera energiförbrukningen!
Genom att analysera all energiåtgång i företaget, inklusive värme, koldioxidproduktion, och användning av el och mineralgödsel går det att få en bild av de största källorna till klimatgasutsläpp. Ökad kunskap och tydliga mål kan bidra till mindre klimat-belastning. Med analysen som grund görs en plan för hur utsläppen ska reduceras.
Öka avkastningen per kvadratmeter!
En hög avkastning ger lägre utsläpp per kilo produkt räknat. Åtgärder som leder till ökad avkastning är därför ofta klimatsmarta. En förutsättning är dock att inte användningen av till exempel mineralgödsel inte ökar för mycket. Det är också en stor fördel om det mineralkväve som används tillverkats i en fabrik med lustgasrening.
Äppelodlare
Transporter står för en stor del av klimatgasutsläppen för frukt. Det gör att svenskproducerade äpplen har en stor fördel jämfört med importerade.
Byt köldmedium i lagren!
I de kylda fruktlagren används ofta syntetiska köldmedier, till exempel freon. Freon är en mycket stark klimatgas. Därför är det viktigt att genom ett aktivt underhåll minimeraläckaget från anläggningen. Ett ännu säkrare sätt att undvika klimatgas-utsläpp från lagringen är att byta köldmedium och i stället använda ammoniak eller koldioxid.
Ha koll på kvävet!
Den energi och de utsläpp av lustgas som tillverkningen av mineralkväve ger upphov till är en av äppelproduktionens största källor till klimatgasutsläpp. Genom att hushålla med kväve och genom att välja kväve som tillverkats i fabriker med lustgasrening kan klimatbelastningen minska. En annan strategi är att odla ekologiskt utan mineralgödsel.
Öka skörden, minska spillet!
Genom olika åtgärder i odlingen kan såväl kvaliteten som skördenivåerna öka. Ett sätt är att föryngra och förtäta äldre odlingar. De högst avkastande odlingarna på välarronderade marker ger 60 ton per hektar medan det också finns de som ger tio ton. Högre skörd och bättre kvalitet sänker växthusgasutsläppen per kilo äpple.
Byt till förnybar el!
Vid lagring av frukt används en hel del el. Genom att använda en elmix som till 100 procent består av förnybara energikällor, till exempel vatten- eller vindkraft, så kan klimatgas-utsläppen sänkas. Ett annat sätt att minska belastningen är att göra en energianalys av lagringen och leta efter möjligheter att minska energianvändningen.