Vanliga frågor om mat & klimat

Du har rätt, mjölkproduktionen leder till höga utsläpp av klimatgaser. Men det finns saker som du kan göra för att förbättra situationen på din gård. Här kommer några tips:

1. Se över din utfodring. Basera foderstaten till mjölkdjuren på ett proteinrikt vallfoder, det är det bästa du kan göra. Toppa med kraftfoder och spannmål, där är det viktigt att du väljer bort klimatbelastande fodermedel som färdats långt.
2. Undvik soja, om den inte är odlad i närområdet, dvs Europa, och gärna norra Europa.
3. Gå igenom din energiförbrukning på gården. Kan du trimma din anläggning, finns det sparåtgärder du kan vidta som rör energiförbrukningen? Många bäckar små…
4. Växtodlingen är en viktig del av klimatpåverkan från mjölkproduktionen. Håll koll på kvävet, och använd så lite inköpt kväve som möjligt. Förlita dig på baljväxterna i vallen!
5. Utnyttja stallgödseln! Undersök om du kan göra biogas på gården av din stallgödsel. Dä får du både gasen och ett bra gödselmedel.
6. Undersök om du kan ansluta dig till klimatmärkningen som nu etableras, det kommer att bli ett bra sätt att kommunicera dina åtgärder mot konsumenterna.

Det finns faktiskt få gedigna analyser av den ekologiska sojan, men man kan utan tvekan säga att den belastar klimatet mindre än sojan från Brasilien. Det är faktiskt inte transporterna från Brasilien som är den stora påverkan, utan det faktum att regnskog avverkas för att odla soja, samt de ineffektiva transporterna inom landet. Om du kan, välj soja som produceras på närmare håll. I takt med klimatförändringarna kommer sojaproduktionen i Europa att öka. Det pågår redan provodling av soja i Sverige, där man undersöker sorter som klarar av vårt klimat och dagslängd.

Man kan läsa mer om fodermedel i en databas som SIK sammanställt, klicka här. (länk)

Hej! Nej, det är en åtgärd som betyder rätt så lite i det stora hela, men den är väldigt lätt att genomföra. När vi ger tips på åtgärder för klimatet så brukar vi säga att man skall börja med att titta efter ”lågt hängande frukt”, dvs sådant som är lätt att genomföra och som ger klimateffekter. Att byta lampor och på så sätt spara lite energi är viktigt. Finns det någon annan åtgärd du kan genomföra? Kanske trimma ventilationen? Sparsamt körsätt? Många bäckar små…

Kväve är faktiskt den riktigt stora frågan när det gäller jordbrukets utsläpp av klimatgaser. Energianvändningen spelar en underordnad roll. Men det är samtidigt så att kunskapen om de olika biologiska processerna som ger klimatgasutsläpp från mark är lite utvecklad. Vi vet inte tillräckligt här helt enkelt.

Det finns två olika aspekter på kvävet. Den ena är att kvävets omsättning i marken kan ge utsläpp av lustgas. Om det finns lättlösligt kväve i marken vid tillfällen då ingen gröda tar upp näringen så omsätts kvävet. Ett steg denna omsättning är lustgas. Det finns stor osäkerhet här på definitiva siffror, och exakt vad olika åtgärder betyder i form av att minska utsläppen. Här behövs det mer forskning!

Den andra aspekten är att mineralkväve tillverkas i fabriker som släpper ut lustgas. De stora gödseltillverkarna har räknat på detta, och det visar sig att vanlig gödsel leder till utsläpp av mellan 7 och 11 kg CO2.ekvivalenter per kg kväve. Ny teknik finns som gör att detta utsläpp kan komma ned i 2,5 kg, vilket är en bra förbättring. Tekniken är inte utbyggd ännu, men det pågår.

Det som är så bra är att kvävefrågan kan ses från olika håll. Om du vidtar åtgärder för att hushålla med kvävet så är det bra för klimatet, för havsmiljön och för din egen plånbok.